9 Sekel Skåne Historia

1200 - 2000

Skåne har mer dansk historia än svensk 1200 - 1658

1658 tillföll Skåne Sverige, men hur gick det med försvenskningen?

Gör en dansk resa 1200-1658

Byt station 1658 och stig av på Malmö Central 2019

Görvel Fadersdotter gifte sig rikt

600 gårdar (1,2 - 2 miljarder i dagens värde) i egen ägo

Görvel fick se sin som dö ung och till hans minne byggdes Torups slott. Nu i Malmö Stads ägo.

Danska adeln hade det bra ställt

Även efter 1658 - 1680 hade de det mycket bra

Även när Skåne (på papper) var svenskt, så var det egentligen ganska danskt. Skånska adelssläkter? Nja...danska helt enkelt.   

Hans Alfredsson skämtade om gran

"Di svenske granarna är da grööne" en blaning ov gult o blått

Så den skånska flaggan skulle kunna bli orange   

Generellt kan man säga att förändringen av skriftspråket var en långsam men stadig process som spände över åtskilliga decennier. Närstudier av de skånska prästernas brev visar att de ett par år efter Roskildefreden nästan uteslutande använde sig av danska i kontakt med svenska myndigheter. För att visa sin goda vilja kunde de dock stoppa in en och annan iögonenfallande svensk glosa, eller verbändelsen a i stället för e. Fyrtio år senare var förhållandet det motsatta. Året då kurvorna skar varandra tycks ligga omkring 1680. Exempelvis visar domstolsprotokoll från Helsingborgs kämnärsrätt, skrivet av stadsnotarien Peter Röring den yngre 1696. Röring föddes i Kristianstad 1672, alltså under svensktiden, men protokollet visar att ämbetsmannaspråket ännu i slutet av 1600-talet hade spår av danskan. De flesta forskare verkar dock vara eniga om att de skånska dialekterna inte påverkades särskilt mycket av nationalitetsbytet. Dialekternas förändring var en långsam process ända fram till slutet av 1800-talet. Det var först med industrialisering, allmän skola och inflyttning till städerna som talspråket kom att ändras.

Sverige och Danmark en blodig historia

Skrapa på ytan

Hur får man med mycket historia på denna sidan?

Länkningar till texter, bildspel, film och mer

Akademiska Historiker

Några skriver fängslande, andra staplar mest fakta. (Englund / Lindqvist) skriver intressant


Många personer dyker upp

Kungar, Generaler, Länsherrar och vanliga Snapphanar kommer fram ur snåren

Många bildspel - Hemsidor

Många bildspel är länkade till sidan

Troligen missar vi exakt tidslinje

Hjärnan minns sämre efter exakt 7 saker/årtal,

så varför bry sig för mycket?

Allt är kopior

Författande är mest kopierande. Fakta kom från annat håll. Det kan vara över 10 led, sedan den senaste historikern skrivit sin egen upplaga

             Nu finns Malmös Historia som en Facebook grupp

                                 https://www.facebook.com/groups/164312858794504

Det här är Skåningens huvudsakliga Huvudstad

Köpenhamn den mesta Huvudstaden

Det är ytterst lite dansk historia som förmedlats till svenskar efter 1658, jämfört med före. Trenden har varat långt in på 2 000 talet. Någon gång får det ta slut? Knappast, segraren skriver sin historia (Svensken). Faktum är att Gustav Vasa har namn om sig att vara noga med den rätta historien.

Det finns moderna exempel idag (Turkiets ledning försöker sudda ut morden på 1,5 miljoner Armenier (1915), och det finns en rad liknande kollektiv minnesförlust. Det talas lite om Belgiens Kunglighet Leopold och massmorden i Afrika (Kongo). I vissa fall är 30 % av vanligt folk ganska glest pålästa om vad som hände i Europa 1933 - 1945. Inte ens Finlands Röda och Vita lämnade en snygg berättelse.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Danmarks_historia  (Danmarks historia wikipedia klicka länken)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Danmarks_gr%C3%A4nsf%C3%B6r%C3%A4ndringar (Gränsförändringar)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Danmarks_historiska_unioner (Danska unioner)



Valdemarstiden

År 1157 -1241: Valdemar den Store kung (f.1157 - d. 1182) lyckades samla kungamakten i sin egen hand. Han fick starkt stöd av biskopen Absalon (kommer du ihåg båten till Köpenhamn med svartmålat skrov)

Valdemar startade krig mot Venderna (Rügen, Pommern och Mecklenburg). Danmark fick i olika omgångar makten i området. 1201 dog så biskopen Absalon. Unders sonen till Valdemar (Valdemar Sejr) fortsatte det goda förhållandet mellan kyrkan och kungamakten/staten. Ny biskop var Andreas Sunesen. Danmark expanderade riket och delar av idag motsvarande norra Tyskland. 1214 blev pressen så stor, att kejsare Fredrik ll avstod allt landområde norr om Elbe. 1219 intogs Estland.  1241 - 1340 följde en nedgångsperiod. Valdemar Sejr hade avlidit 1241. Dåligt utformad testamentsskrivning blev början till kamp mellan sönerna. Erik, Abel och Kristoffer råkade en del i luven på varandra. Erik (Plogpenning) blev kung 1241 - 50, Abel 1250 - 52, Kristoffer 1252 - 1259. Bråket ärvdes vidare till deras ättlingar. Kyrkan och staten kom till öppen konflikt (Ärkebiskop Jakob Erlandsen och Kristoffer, inga kompisar precis. Erik Klipping kung 1259 - 1286. År 1286 i Finderup strax utanför Viborg mördades Klipping. Ny kung Erik Menved 1286 - 1319. Han uppträdde tyvärr "lite pantat" lät lämna delar av riket i pant till holsteinska grevar och tyska och danska adelsmän. Försvagning följde. Han dog 1319 och broren kom till makten till hans död 1332. Då var mer eller mindre hela Danmark i pant. I Skåne hade Magnus Eriksson fått makten. Danmark var mer ett X-rike. Upphörde att finnas. Följand Kungar tillkommer: Kristoffer ll (1320-26), (1329-32), samtidig Valdemar lll (1326-29), Valdemar Atterdag (1340-75), Olof (1376-87) och sedan träder Margareta in (1387 - 1412). Bläddra vidare och se i detalj vad som hände!

Hände i Skånes omgivning

Farligaste för kungar? Information kunde spridas (Boktryckarkonsten)

Kung "byxlös"

Drottning Margareta kommer in i även den skånska historien

Barnbarn till systern

Bugislav

Ser du trådarna? Margareta drar i dem.

Mest makt hos Margareta

Erik av Pommern kröntes

1397

Margareta en listig Drottning

Styrde i praktiken

Byxorna syns inte här

Margareta

Erik hade trådar på kroppen

Margareta fick dockan att dansa

Se Skåne på kartan

Kalmarunionen förenade Norden ungefär

Kanske Sveriges vassaste Drottning?

Skinn på näsan. Skånska bönder hade det svårt med Margaretas danska knektar

Margareta fick pesten. Dog i Flensburg

Död år 1412

Engelbrektsupproret

1434 - 1436

Kalmarunionen vittrar sönder

Engelbrekt Engelbrektsson

Tyska Hansan en tuff motståndare

Som att slåss med handelskrig med Kina?

Skåne danskt 1523 men ny chef i norr

Gustav 1 eller Gustav Vasa

Alla dessa epoker att hålla reda på

Det finns även en äldre Vasa tid och en yngre

Holländare men 1434 mest för klädseln

Klädmodet kom nog från söder mot norr (Köpenhamn före Stockholm som var en skitig avkrok jämfört med Köpenhamn)

Vad hände sen?

131 år inte så illa för en union. Norge Sverige 1814 - 1905 bara 89 år.

Skåne fortfarande danskt

studera en karta

Östdanmark i bild

Danmarkskarta

Maktspelare in i Historien

1524 bortförhandlad i Malmö (han drog faktiskt kniv)

Gustav Vasa uppnådde inget och hetsigt humör hade han. Ilskan gick ut över omgivningen. På ett torg i Malmö, https://www.slideshare.net/AndersDernback/gustav-vasa-99044435  (klicka länken för bildspel) så drog han kniv och hotade. Jörgen Kocks skrytbygge var nytt, så värden var mer nöjd.


Jörgen Kock var värd i Malmö

Gustav kammade 0

Skånsk chef 1513 - 1523

Stockholms Blodbad gav honom öknamn Tyrann (dödade ca 90 i Stockholm)

Utan Gustav Vasa

Hade någon annan intagit Skåne tro?

Skånska chefer på löpande band


Danska länsherrar


Ingifta i varandras släkter

Säkert mäktigare än Nils Yngvesson


Fler skånska chefer


Kristian l


Hans (men ingen Greta)


Tyrannen enligt svensken


Fredrik l


Kristian lll


Krig och Freder 1534 -1658 (Skånes Historia vi var Östdanmark)

1534 - 36: Grevefejden / 1542-44: krig med Tyskland /Holland/ 1563 - 70: Nordiska sjuårskriget / 1611-13: Kalmarkriget / 1625 - 29: mot Katolska ligan och Tyske kejsaren / 1643 - 45: Torstensonkrigen, Sverige och Holland/ 1657 - 58: Krig med Sverige.

Snapphanar: se film 7 minuter:  https://www.youtube.com/watch?v=5NTHoY7n29M&t=200s (klicka)

1720 - 1857 (dansk historia)

Sverige avstår den Tullfrihet man fick i Roskildefreden. Det började kosta igen 1720, att ta sig genom Öresund. Danskarna hade intagit hertigdömen i söder av Jylland (blev av med dem 1864)

1751-97 försökte man hålla en neutral politik. Men 1756 förbund med Ryssland. 1780 det väpnade neutralitetsförbundet. 1801 tvingade England Danmark, att upplösa det förbundet. Amiral Nelson kom till Köpenhamn och bombade på med en del salvor. 1807 efter freden i Tilsit ville England pressa Danmark på sin sida, så fick Danmark åter ovälkommen påhälsning av England. England hade tidigare krävt, att Danmark skulle överlämna hela sin flotta till England (tala om maktspråk och självförtroende).

Danmark valde att bli bundsförvant till Frankrike (Napoleon) 1807 - 1814 (fel häst igen) Så förlorades Norge 1814.

"Något är Ruttet i Danmark" ibland hör man det i Amerikanska spelfilmer, fast klart på engelska. 1813 led Danmark en statsbankrutt. Handelshus gick i KK. 1830 hade man hämtat sig igen. En stor kassako gick i graven 1857 (Öresundstullen, den hade bekostat många slott och herresäten i Danmark)

1864 (dansk historia)

Danmark hamnade i krig med för stark fiende. Preussen, Österrike och Holstein. Fortet Danevirke och slaget vid Dybböl blev till även en TV film. Danmark blev av med Schleswig, Holstein och Launburg. Ny gräns blev vid Konge Å. Så en kort sammanfattning av förändringen av Danmarks kollektiva självförtroende och tolerans för (fyll i själv) 1658 - 1864 - 1940-45 (koden för att få stora landområden erövrade och några år av förnedring)

1700 (skånsk historia)

Större delen av 1700-talet blev för Skånes del ett dåligt århundrade. Den svenska centralmakten förstärkte sina bastioner i Landskrona och Kristianstad, i övrigt dröjde det länge innan landskapet skulle återhämta sig ekonomiskt och demografiskt. Först i samband med Napoleonkrigen påbörjades ett uppsving för de skånska hamnstäderna, som kunde leva på en framgångsrik smuggling mellan kontinenten och England i syfte att bryta Kontinentalblockaden. Vid samma tid inledde Rutger Macklean sina jordbruksreformer, något som skulle leda till omfattande produktionsökningar och omvälvande socio-ekonomiska effekter för det skånska jordbruket.


Klågerupskravallerna 1811 

Bondeupproret var den sista i en serie sammanstötningar mellan landsbygdsbefolkning och myndigheter i Skåne år 1811, till följd av missnöje med bland annat utskrivningar av militärt manskap. En bondeskara som förskansat sig i Klågerup och vägrat skingra sig, angreps av militär trupp 15 juni 1811 med ett trettiotal dödsoffer som följd. När myndigheterna våren 1811 påbjöd att 15 000 man förstärkningsmanskap skulle tas ut, vållade detta därför stor oro bland bönderna.

 Oron förstärktes av att myndigheterna valde att ta ut förstärkningsmanskapet före en extra rotering av soldater från större jordägare, anskaffade av jordägarna genom lejning. Detta gjorde att förstärkningsmanskapet skulle tas ut genom lottning, något som inte skulle slå väl ut. Oron växte särskilt i landskap med stora jordegendomar som Södermanland och Skåne, där den extra roteringen inte togs ut först. I Skåne tillkom problemet att landshövdingen Gustav Fredrik von Rosen inte förhandlade med utsända från socknarna i syfte att undvika lottningsförfarandet.

 Böndernas svar på myndigheternas bemötande kom den 13 juni. Oroligheterna började ta fart i södra Skåne. Denna dag plundrades godset Svaneholm där Rutger Maclean genomfört enskiftet. Ett femtiotal män försedda med liar, tjugor och långa hökrokar tågade mot Svaneholm och intog borggården. I Everlöv samlades hundra drängar, vid Simontorp, Rydsgård, Svenstorp, Näsbyholms slott, Brodda, Torup, Häckeberga, Hyby, Gärdslöv och Klågerup samlades bönder i tusental. 

Upploppen var begränsade till trakter där herrgårdarna dominerade. På flera ställen blev anställda vid godsen svårt misshandlade. Från Malmö anlände generalmajor Hampus Mörner med en styrka på 150 man och två kanoner. Bönderna ställde kravet att godsägarna, prästerna och storbönderna också skulle bidra till försvaret, men någon dialog kom inte till stånd. När soldaterna anlände flydde en del bönder. När Mörner ställde upp sin styrka framför gården den 15 juni fanns det ca 800 man kvar. Överste Ridderstolpe försökte förhandla och lät meddela att om man skingrade sig skulle myndigheterna inte vidta några åtgärder. Kraven avvisades och trupperna gick i ställning. Ett skott hördes från gården och militären svarade då med att öppna eld. Ett trettiotal bönder omkom.

Rättsligt efterspel

De närmare 200 som tillfångatagits vid slaget vid Klågerup fängslades på Malmöhus. De behandlades brutalt och professor Rosensköld försökte förgäves få till förbättringar genom utskrivningar av medicin och att skänka 20 riksdaler, något som emellertid avvisades av myndigheterna. Flera avled i fängelset.

Vid alla berörda häradsrätter utlystes urtima ting och domstolarna kallade så många som 300-400 personer till förhör innan man avkunnade dom och utmätte hårda straff. Hovrättens hårdaste dom gick ut på att 20 skulle halshuggas. När Högsta domstolen blev klar med sitt beslut i december, gick man skonsammare fram än underrätterna. Tre personer dömdes till döden, 24 dömdes till spöstraff, 27 till fästningsstraff på längre eller kortare tid samt 74 dömdes till fängelse.

Industrialiseringen

Gamla gjuteriet på Kockums i Malmö.

1800-talet blev för Skånes del ett särdeles uppsving. Kontakterna med Danmark förenklades under mitten av 1800-talet då de sista restriktionerna avlägsnades. Industrialiseringen fick ett tidigt fotfäste i Malmö som tidigt blev ett socialistiskt fäste i Sverige. Befolkningen ökade och nya industrier startades tack vare danskt och svenskt kapital. Malmö blev slut/startpunkten för Södra stambanan vilket gynnade trafikutvecklingen i Skåne.

Skåne kom under denna tid att genomgå en stor befolkningsutveckling och -förskjutning. Industristäderna i västra och södra Skåne och universitetsstaden Lund kom att öka kraftigt i befolkning, medan norra och östra Skåne kom att stagnera i jämförelse. Jämfört med 1700-talet då ungefär lika många bodde i Malmöhus län som i Kristianstads län var förhållandet drygt 3:1 vid länssammanslagningen 1998. Helsingborg, Landskrona, Eslöv, Malmö och Trelleborg blev ledande industristäder med gummiindustrier (Helsingborg och Trelleborg), varv (Landskrona och Malmö), livsmedel (Helsingborg och Eslöv), textilier (Landskrona, Eslöv, Malmö) samt med undantag för Eslöv hade alla stora hamnverksamheter.

 Lund gynnades av att universitetet expanderade: Medan det fanns drygt 1000 studenter inskrivna vid universitetet 1900

© 2019 Anders Dernback: anders.dernback@gmail.com
Skapad med Webnode
Skapa din hemsida gratis! Denna hemsidan är skapad via Webnode. Skapa din egna gratis hemsida idag! Kom igång